Årets affisch och programblad ritades av Alf Andersson. Det fortsatta han sedan med, ända fram till slutet 2001. Han är värd ett jättestort tack. Och Hjalle och Sophie fick vara modeller.
Ja nu var det ju så att Totte inte skulle skriva några mer revyer. Istället hade han lagt ner tid och arbete med UNFs teatergrupp där några unga duktiga tjejer ingick. Efter mycket tjat och böner fick de honom att ändra sig, för de ville spela revy också. Men nu ställdes kravet att alla agerande skulle vara medlemmar i nykterhetsrörelsen, och vara mer delaktiga i revyarbetet. Vi hade ingen orkester, utan alla låtarna spelades in i den egna musikstudion, och låg sedan på band. Vilket naturligtvis kunde ställa till det om man kom av sig lite i texten. Och det var en liten ensemble, endast sju stycken på scenen, vilket krävde snabba byten.
Första akten
1. På lekplatsen. Till Owe Thörnqvist ”Festplatsen” hälsades alla välkomna.
2. Välekomsthälsning. En liten förklaring var kanske på sin plats. Nu kanske någon tycker att vi har gjort en felstavning i namnet på numret. Men i hela första aktens nummer hade vi gömt ordet ”lek”. Det är inte troligt att publiken förstod det, men vi hade många sådana här idéer. Det var vårt sätt att skoja till det.
3. Schottislek för glatta livet. Gruppen ”Visa med skägg” hade gjort denna text om soldaten som vill ha fred, för det är inte roligt att ha en fästmö som saknar huvud.
4. Kullekonomi. Kommunrådet Björn Kull skötte familjeekonomin på samma sätt som han skötte kommunens ekonomi. Detta nummer fick Björn godkänna innan vi spelade upp det eftersom vi blandat in hans hustru och barn. Men han godkände det.
5. På lekskolan. Här fick de politiska partierna leka fullt ut.
Politikerna lekte med klossar och olika ord bildades.
6. Lappliselek. Någon trafikkultur har aldrig funnits i kommunen. Så här skulle en Lapplisa/parkeringsvakt ha sitt Eldorado.
7. Livet leker. BB-scenerna fortsätter, men nu hade vi inget krav på trillingar längre. I efterhand kan vi konstatera att de två nyfödda barnen nu är gifta med varandra.
8. Modern rallarlektion. Vi hade många gästarbetare i kommunen, så kallade vattenrallare, men även Bruket byggdes om. Många av dessa bodde i husvagnar utanför bruksområdet.
Anna-Karin
9. Krutlek. Svenska Bofors sålde vapen till Indien.
Keijo från Indien och Anne från Singapore i affärer med Boforsdirektören Totte
10. Hjalle konverserar. Ända sedan Hjalle och Sophie dök upp i revyerna hade de varit tillsammans, men år fick Hjalle en egen monolog.
11. Om kungen ville komma till Jälluntofta. Vägen till Jälluntofta var inte den bästa. När kungen hade gjort sin Eriksgata hade man asfalterat alla vägar som de skulle åka på. Så om kungen åkte till Jälluntofta, så blev ju vägen belagd.
12. Telekram. Förmodligen var detta ett nummer där vi läste olika telegram, gärna om personer i publiken.
13. Kärleksmöte. Eugene Sandberg rymde till Ryssland. Här framfördes numret på rim.
14. Leve bilekonomerna. Scan-Link skulle bli det stora lyftet för svensk industri.
Mikrofonerna satte vi fast i rattarna. Fr.v. Keijo, Anna-Karin, Ylva och Totte
Andra akten.
1. I kväll. En vacker operettmelodi, men de två sångfåglarna blir mer och mer förgrymmade på varandra ju längre låten håller på. Ett ”roligt” minne, dock inte för Anna-Karin som drabbades av det, var när de två skulle dansa. Keijo skulle trampa på hennes klänning, som då gick sönder och hon skulle stå där i sina mamelucker. Men en föreställning hade hon glömt att ta på sig mameluckerna, men märkte själv ingenting. Detta tyckte Anna-Karin var mycket pinsamt.
Operettmelodin som slutade med buller och brak.
”Tonight”
2. På väg till skolan. Alla barn fick inte skolskjuts.
3. Nu är det jul igen. Ett modernt sätt att fira jul. Pizza med rödbetssallad och sill, en snurrande julgran (så man slapp dansa själv) och en tomte som drev postorderkatalog.
4. Barnens högtid. En tonsatt dikt av Astrid Johansson om julstressen.
5. Servicebutiken. Det är inte alltid lätt att skilja på kondomer och ballonger.
6. Till Liz Asklund. Bengt Sändhs text till melodin ”Drömmar av silver”.
7. Dopet. Här behandlade vi dopets betydelse. Några personer tog lite illa vid sig att ”prästen” efter att ha vattnat blommorna i kyrkan, hällde det sista vattnet i dopfunten.
8. Go-go-lek. Denna låt är ett kapitel för sig. Sophie skulle dansa go-go, och Hot Moves, dessa duktiga tjejer som varit med i revyn tidigare, hade gjort en dans som Totte skulle träna in. Dansen skulle också göras i högklackade skor, vilket hans hustru fick erfara när han alltid skulle öva hemma på kvällarna när hon ville sova. Han kämpade dock vidare med dansen, och när han på genrepet fick se sig själv i den videoupptagning som gjordes så sparkade han av sig skorna och tog inga fler danssteg i den revyn. Vid premiären improviserade han bara, men publiken var nöjd ändå.
I lila dansdräkt, svart skinnkjol och nätstrumpor och utan riktiga danssteg. Men publiken tycker fortfarande att det är kul med herrar som klär ut sig till damer.
9. Tycho Tenk, utredare. Utredare behövs alltid. Om den sen gäller antalet engångsmuggar på kommunkontoret eller något annat viktigt.
10. På rätt plats i världen. Dags för en modern nykterhetssång.
Anna-Karin och Anna sjunger en text av Totte och musik av Göran Teljebäck.
11. Aktuella telegram. Telegramflickan kom tillbaka med nya telegram.
12. Lär dom sig aldrig. Ombyggnaden av väg 150 genom Torup hade diskuterats. Vi hade kommit på den bästa lösningen, nämligen en färja över Prästgårdssjön.
Ylva, Totte och Keijo löser problemen med väg 150
13. Slutlekt. Avslutningsnumret.
”Det finns en värld utanför…..” sjung vi, till Seekers gamla ”A world of our own”
Medverkande: Anna-Karin Johansson, Totte Ljunggren, Ylva Lund, Keijo Raisio, Anne Selmqvist, Jahn Stenström och Anna Thorsson.
Ljud: Karl-Erik Hjalmarsson Ljus: Rickard Nilsson Scenmästare: Robert Nilsson
Som vanligt beskyddas revyn av Fantomen.
Tidningarna skrev:
”Nya revygänget har lyckats” Värnamo Nyheter
”Leklust – nykter nyårsrevy med några ojämnheter” Hallands Nyheter
”Fler kängor åt politikerna” Hallands Posten.