//Om du klickar på korten så får du en större bild//
1981 bildades en ny IOGT-NTO-förening i Hylte kommun. Ganska tidigt formades verksamheten av teater och musik. Med ekonomisk hjälp av Socialstyrelsen kunde man start upp ungdomsverksamhet baserad på dessa verksamhetsområden. Snart hade man 15 musikgrupper och 3 teatergrupper under sina vingar.
Diskussioner fördes hur man skulle kunna engagera vuxna personer i teaterverksamheten. Ganska tidigt kom tanken på en nyårsrevy upp. Ingen hade dock någon erfarenhet av revyarbete, men ungdomlig entusiasm fick ersätta kunskap. Efter en annons i lokalpressen, och med hjälp av de ungdomar som var engagerade i ungdomsverksamheten, hade man snart fått ihop ett 20-tal intresserade.
Annonsen som skulle locka personer att medverka i en nyårsrevy.
¨Jag och Bengt Järhall hade varit i simhallen och skulle få skjuts hem av Bengts pappa Evert som var på möte i Örnaskolan. Vi väntade i skolans kapprum, då dörren till skolans bibliotek öppnas och Ulf Norby tittar ut och säger ”kom med här vi skall göra en nyårsrevy” och sedan var vi fast.¨Jahn Stenström
”Örnarskolan stämmer … kommer sååå väl ihåg när vi samlades första gången, förväntansfulla! Härlig tid … men nog har en del av oss blivit ”vackrare” med åren?! ”
Ewa Nilsson
Hösten 1981 började förberedelserna med att skriva texter, sketcher och musik. Då man visste att många Hyltebor hade som tradition att se Halmstadrevyn på nyårsafton beslutades det att premiären skulle ske på Trettondagsafton 1982. Den första revyn fick namnet ”Tjäderlek” efter en staty med detta namn, som legat nerpackad i ett kommunalt förråd fram tills 1981.
Repetitionerna hölls i Örnaskolans aula, men premiären skulle gå av stapeln på taterscenen i Folkets hus, Forum. Denna lokal hade under flera år inte använts så flitigt, och efter problem att komma in i lokalen, så började jobbet med att få ordning på ljud och ljus. Spotlights hade lånats från Wendelsbergs folkhögskola, då den utrustning som fanns i Forum både var gammal och direkt farlig att använda.
Då det var dags för premiären dök nya problem upp. Hylteborna hade klätt upp sig, och stolarna i Forum var inte allt för fräscha. Många hade också tagit på sig finaste pälsen, vilket gjorde att hängarna i garderoben rasade samman av den stora tyngden och fick lagas provisoriskt med kvastskaft. Aktörerna stod själva i garderoben och fick skynda sig bakom scenen, så någon mental samling var det inte tal om. Men kanske hjälpte det mot nervositeten att ha något att göra.
En minnesvärd, om dock inte så rolig, malör inträffade också på grund av vårt personalunderskott. Eftersom aktörerna behövde vara på scenen, så låste vi dörrarna under föreställningen. När så Totte, som skötte ljuset, som förste man öppnade dörrarna efter slutnumret möttes han av en ilsken dam som blivit utlåst hela andra akten. Hon hade gått ut i bilen för att ta sig lite ”dricka” i pausen, och inte uppmärksammat att andra akten började. När hon väl fick sin kappa (den hängde ju i garderoben) kastade hon galgen på honom samtidigt med en harang som inte lämpar sig i tryck.
Tack vare den positiva reaktionen i lokalpressen var det många som efterfrågade fler tillfällen att se revyn. Därför gjorde vi en ”turné” i kommunen. Vi spelade på Unnevi i Unnaryd, IOGT-NTO-lokalen i Landeryd, bygdegården i Torup och två föreställningar på Örnaskolan. Och överallt var det fullsatt. Så kommuninvånarnas längtan efter en egen nyårsrevy var stor. Men det var också jobbigt att resa runt, och föreställningarna blev inte alltid så bra. I Landeryd fick aktörerna byta om i köket, sedan ta sig fram bland publiken för att komma upp på scenen, i Unnaryd gick det bara att använda två spolights annars gick propparna, i Torup fick vi byta om i ett fuktigt och kallt källarutrymme. Så man kan säga att vi reste runt två gånger, både första och sista gången. Aldrig mer sa vi.
Nummer i första akten:
1.Si god afton och god kväll.(Välkomstsång till första revyn på 30 år i Hyltebruk.)
2. Välkommen och tack för besöket.(Korta sketcher om vad våra folkvalda hade haft för sig under det gångna året.)
3. Svar på tal. (Tips på hur man enkelt avslutar en icke önskvärd konversation) 4.Så tar vi ytterligare ett hål. (Om att kostnaderna bara stiger och stiger)
5. Offentliga sektorn.
6. Mamma. (Har vi tid med varandra?)
7. Vänta besked. (Första årets BB-scen)
8. Ja, se ungdomen. (Ungdomen kanske inte är så illa som vi ibland tror) 9. Punk (Ewa sjöng om att det inte var lätt att vara punkare i Hylte)
10. Mina barn och andras ungar. (Hemma hos familjen Annorlunda)
11. Nu tar vi paus.
Nummer i andra akten:
1. Presentation av det nya året. (Tankar om vad som komma skall) 2. Tjäderlek. (Statyn ”Flickan och tjädern” fick liv och samtalade om vad de såg i Hylte)
3. Väntan vid en vägkant. (Kungen och drottningen var på besök i Hylte under sin Eriksgata. En scen med ett oväntat slut)
4. Utmarkernas klagan. (Småorterna runt Hyltebruk vill också ha det bra.)
5. Yellow Submarine (Den ryska u-båten U117 gick på grund)
6. Systrarna Djup. (Vårt svar på Bröderna Djup)
7. Dragshow på nykterhetslogen. (Man måste få driva lite med sig själv också) 8.På redaktionen. (Hur rubriksättarna kan få till det för att sälja tidningar)
9. Parkeringen. (Hyltebornas trafikkultur har varit på tapeten flera gånger i revyn) 10. Låt jorden blomstra. (Ett litet allvarligt sångnummer)
11. Kulturdebatt i Hylte. (Vad tycker våra politiker om kultur egentligen?) 12. Den sista sagan. (Det kanske inte är dags att lägga sig och dö än.)
13. En älv. (Avslutningsnumret om amatörkulturens betydelse)
Ewa och Jahn hälsar publiken välkomna till den första revyn Tjäderlek.
Anette, Bengt och Lotta tackar så mycket för besöket.
”Jag minns alla dessa tunga möbler vi släpade in på scenen. Stora snurrfåtöljer, en säng, ett jättestort bord. Trångt blev det när man skulle gå in på scenen, och mycket bärande blev det för Åke och Gösta som jobbade på scenen”. Lena Bäckman
Lena och Ulf ger varandra svar på tal, och Ingrid övervakar.
Maja Adamsson sjunger ”Så tar vi ytterligare ett hål”.
Då vi ofta byggde om scenbilden fick många nummer spelas framför ridån.
Ewa Nilsson sjunger ”Mamma”. Denna originalsång hamnade sedan på den skiva som spelades in till nästa års revy.
Första BB-scenen, som följdes av flera. Det blev lite av en tradition att ha en sketch om BB. Första året fick vi ett manus från Halmstadrevyn, och här är det syster Lena och urmakaren Ulf som hamnat i en förväxlingsscen.
Anette Wisell som det nya året
Bröderna Djup hade gjort succé hos Bosse Larsson i Nygammalt genom att spela på lie och räfsa. Som svar på det kom vi med Systrarna Djup. Ewa, Lena och Rosian sjöng rock&roll ackompanjerande på diverse husgeråd. Här är Lena i aktion.
”Ubåten som gick på grund i Blekinges skärgård kunde vi ju inte missa. Fast vi hade en dansk som kom upp för Nissan med hemlig last. Helene och jag skulle stå som kommunalarbetare och vila oss på var sin spade. Sören som spelade dansken hade en ganska fri text, och ju varmare han blev i kläderna, desto längre blev hans inledningsprat. Från att på premiären varit knappt minuten, så klockade vi hans improviserade snack till över 15 minuter på slutföreställningen. Och det ska jag säga, att det var inte lätt att stå och låtsas halvsova mot en spade under en kvart”. Bengt Järhall
Avslutningssången ”En älv”. Och därmed var den första revyn avklarad. Den skulle följas av ytterligare 19 stycken.
Deltagare: Heléne Adamsson, Maja Adamsson, Johan Bengtsson, Lena Bäckman, Suzanne Johansson, Bengt Järhall, Sören Kabell, Lotta Lyding, Ewa Nilsson, Ulf Norby, Rosian Robertsson, Jahn Stenström, Ingrid Svensson och Anette Wisell.
Orkester: Stefan Larsson, Krister Karlsson, Daniel Jigsved och Lars Sundberg.
Övriga: Gösta Johansson, Karl-Erik Hjalmarsson, Agneta Ljunggren, Totte Ljunggren och Åke Wisell.
Här är ensemblen samlad efter den sista föreställningen som spelades i Örnaskolans aula.