Jubilekum 1986

Den femte revyn döptes till Jubilekum, då vi tyckte att det var lite av ett jubileum. Nu inköptes en stort glittrigt tyg, som när det belystes bakifrån upplevdes som om det försvann. Bakom detta tyg placerades orkestern, som då vi tyckte det var lämpligt, kunde belysas och publiken såg dem. Tyvärr var tyget så stort, det skulle ju täcka hela fonden, att vi inte lyckades sträcka det tillräckligt, så det blev lite veck på det. Inte snyggt, men man var ju amatör.

På premiären blev det ett rejält snöoväder, och vi var lite oroliga att publiken inte kunde komma fram. Men publiken kom, och vi gjorde en revy som vi är stolta över än idag.

Första akten.

1. Jubilekum. Vi slog på stora trumman direkt och inledde med ett potpurri av klassiska musikstycken som fått ny aktuell text.

Anita Andersson och Anette Wisell sjunger inledningssången.

Vi hade införskaffat ”stearinljus” som var batteridrivna. Dessa skulle vid rätt tillfälle plockas fram och bli en ljuseffekt. Problemet var att flera gånger lyckades aktörerna stöta till ljusen som då började lysa i fickan. Inte vad vi hade tänkt.

2. Positiva Hylte. Kommunen hade en kampanj där man ville framhäva det positiva med Hylte. Varför vi valde att låta clowner framföra detta nummer minns vi inte.

Suzanne och Rosian presenterade det positiva med Hylte kommun.

3. Skolavslutning. Det hade varit mycket fylleri i samband med skolavslutningen. För att stävja detta ordnade kommunen massor av aktiviteter på den badplats där festen hölls. Fritidsledare, socialarbetare och föreningslivet hade engagerats. Endast fem elever kom.

4. Vi ska vara stolta. En sång som jämförde de svenska emigranternas situation med dagens nyanlända flyktingar.

Birgitta Evaldsson sjöng om invandrarna.

5. Slappa resårer. En av detta årets TV-serier var Lösa förbindelser. Här gjordes en variant där älskarna och älskarinnorna sprang om varandra, och alla hade en förbindelse med alla. Därav namnet.

Jahn, Anita, Sary Bengt och Suzanne försöker reda ut vem som är älskare till vem.

6. Move. Dansarnas första nummer.

7. Äktenskapsbyrån. Fritt stulet från Fridolf Rhudins repertoar.

8. Tidernas mara. I Hylte anordnades Kanotmaran. Man skulle paddla nedför Nissan, från Ibro till Halmstad. Det blev en sång med papperskanoter. Bara att ta sig upp från logerna till scenen med dessa farkoster fastspända på kroppen var en bedrift.

Sary har lyckats komma upp på scen med kanot och allt annat. Det var bara mikrofonen som brukade sjunka längre och längre ned, så hon till slut nästan fick stå på knä och sjunga.

9. Väntrummet. Årets BB-scen utspelade sig i ett väntrum. Inte BBs, utan tandläkarens i samma korridor. Att en blivande pappa då hamnar fel och får veta hur det går till av en person som väntar på sin fru som är hos tandläkaren, ja vi kan väl säga att det blev små missförstånd.

Man ser nästan vem som är orolig blivande far, och vem som bara väntar på sin fru.

10. Ornitologen. En av de fem bästa monologerna som gjorts, och som gjordes med bravur av Suzanne Johansson, handlade om de politiska partierna som fanns i kommunen. Alla partier hade omvandlats till fåglar, där fanns Kakaduernas Väl, Centeranden och Rödtruten bl.a.

Ett tidningsurklipp som hyllar Suzannes gestaltning av Ornitologen.

11. Trätobröder. Nu blev det en operationsscen igen. Två av kommunen läkare kom inte överens, och vi försökte visa hur det skulle kunna ha gått om dessa delade på en operation.

12. 1 och 1/2. Oppositionen hade fått ett kommunråd på halvtid, och vi hade gjort dem som Helan och Halvan (som ju var ett passande namn).

”Att vara lite galen underlättar ju när man ger sig på sådant här. Manus man skulle kunna utantill, rekvisita som skulle skaffas och även bäras fram och tillbaka. Men det bjöd jag gärna på när man fick glädjen att se publiken skratta och vara nöjda. Och applåderna värmde.” Anette Wisell

Andra akten.

1. Släktbesöket. Revyns kändispar Hjalle och Sophie fick besök av Julle, som visade sig vara bror till Hjalle. Eller hur var det nu?

2. Vinexperten. Som nykterhetsorganisation kan vi ju inte låta bli att driva lite med alkoholkulturen. Vinakademin bildades och vinklubbar startades. Men hur var det nu med kunskapen?

”Om det är härtappat? Nej, jag höll det hårt i handen hela tiden”

3. Inte mod. Här stal vi Hasse & Tages sångtext till melodin ”In the mood” bara för att den är så bra.

”Inte mod” sjöng Anita, Birgitta och Sary. Lägg märke till bakgrundstygets dåliga uppsättning.

4. Kärlekslektionen. ”Pappa, var kommer jag ifrån?” -”Eh, hum Jo min son, du förstår det kom en fågel, och så på Konsum kan man köpa barn, eller kanske är det tomten som kommer…varför undrar du det?” -”Jo, Krister säger att han kommer från Hudiksvall”. Det är inte lätt att förklara var små barn kommer från.

5. Knots. Hot Moves dansade denna dans som blev så bra, att de fick dansa den när Stefan & Krister satte upp revyn Skåpbubblor i Falkenberg. I recensionen av detta nummer hamnade bilden upp och ner, men det såg också proffsigt ut.

6. Blindkuggen. Ytterligare en av de bästa monologerna. Att Tage Danielsson har skrivit den är ju bara att beklaga. För vi skulle vilja ha skrivit den själva.

Bengt Järhall som den stackars personen som inte var meningen från början. Som borrat ett hål i bakplåten på den serietillverkade mopeden, ett helt meningslöst hål som ströks ur produktionen strax efter han satts att göra det. Så det satt ingen skruv eller något i det. En helt meningslöst hål som dom glömt att säga att han inte behövde göra.

7. Vår vackra värld. Vi var inte sämre än att vi kunde ta Anton Dvorac´s ”Till den nya världen” och sätta en text till den. Vackert blev det i alla fall.

8. St.Göran och Draken. Politisk strid mellan Svenne Larsson och Göran Edberg blev en sketch på vers mellan den stora draken och den lille riddaren.

Draken Suzanne och riddaren Anette

9. Excited. Här kom dansflickorna tillbaka.

10. På egen risk. På badhuset i Hylte badar man på egen risk.

Anita och Rosian har kommit till badvakten Jahn för att bada.

Birgitta, Sary och Anette

11. Älskar er. Som vanligt ett allvarligt nummer som slutnummer, men…..

Extranummer. Då vi hade fått mycket kritik för att våra slutnummer var så allvarliga och inte ”klappvänliga” så bjöd vi publiken på ett riktigt avslutningsnummer. Det var publikfriande i överkant, vi gick in och ut på scenen i en aldrig sinande ström, spåbubblor föll över scenen, alla klädda i vita frackskjortor och flugor. Detta som en parodi på alla avslutningsnummer. Men publiken och recensenterna tyckte bara att det var det bästa slutnummer vi haft. Det är inte lätt att vara ironisk.

Medverkande; Anita Andersson, Kajsa Bernström, Anna Eriksson, Birgitta Evaldsson, Suzanne Johansson, Bengt Järhall, Totte Ljunggren, Rosian Robertsson, Sary Serjama, Jahn Stenström, Camilla Tovstedt och Anette Wisell.

Orkester: Stefan Larsson, Krister Karlsson, Magnus Karlsson.

Scenarbetare; Marie Bengtsson, Karl-Erik Hjalsmarsson, Susanne Holm, Johan Bengtsson.

Suzanne sminkar sig