År 2001 var det dags för ”En fästmö från staden”, som var en omskrivning av ”Kärlek och jordbruk” som var skriven av Ivan Oljelund. Det var en kort pjäs, varför vi stoppade in sånger och personer så fort vi fick tillfälle. Bland annat gjorde Jörgen Arvidsson, som ingick i orkestern, en bejublad höna (eller vad det var). Bonden Alfred (Sören Björnborg) och hans hustru Hanna (Rosian Robertsson) väntar hem sonen Mats (Peter Henningsson) som utbildat sig i staden, och där träffad en ung flicka som han vill presentera för föräldrarna. Dessa är dock väldigt negativa till ”stadstösen” Elsa (Anneli Alexandersson). Som vanligt vinner kärleken. Vi ska också nämna drängen Anders (Jahn Stenström) samt pigorna Anna (Anna Stenström) och Lisa (Lisa Ljunggren.)

Den lilla orkestern bestod av Totte Ljunggren, Pär Henriksson och Jörgen Arvidsson.

Min tandläkare, hallandsnykterister, släkt och arbetskamrater undrar om vi har spelat teater på Tiraholm, för det har ju inte stått något i tidningen. Och syns man inte så finns man inte.

Ja, det är många som undrat om vi har spelat teater, hur det gick, om det var bra, om det kom något folk, hur var vädret o.s.v.  Jo tack, det har gått bra. Midsommarhelgens fyra föreställningar var fullsatta, ja lite övertaligt om sanningen ska fram.  Regn på lördagen men strålande sol på söndagen. Nu har vi två föreställningar kvar på lördag den 29 juni.

Men varför har det inte stått något i lokalpressen, vi har ju ändå annonserat och Hallands-posten har lottat ut biljetter. Den enkla sanningen är att inne i Halmstad har man bestämt att lokalreportrarna i Hylte inte får jobba på kvällar och helger. Det för med sig att alla evenemang som sker på kvällstid eller under helgerna inte kan bevakas. Naturligtvis är detta en besparingsåtgärd, men bara för att Hallandsposten inte har någon konkurrent längre i Hylte, när Värnamo Nyheter flyttade sin redaktion, så kanske vi läsare och prenumeranter vill läsa om vad som händer i Hylte under kvällar och helger. Framför allt så blir det ju kulturevenemang som inte får den publicitet  den är värd. Men i Halmstad kan man nästan inte nysa förrän det står i tidningen.

Så det är orsaken till att du inte har kunnat läsa i lokalpressen hur det har gått för teatern. Men så länge publiken kommer ändå ska vi inte klaga. Och det gör den.

Traditionsenligt så släpps biljetterna till Tiraholmsteatern på Folknykterhetens dag.

Nu kan du boka biljetter till ”Den villige golfaren”, som är namnet på årets utomhusteater på Tiraholm.

Biljetterna kostar 150:- för vuxna, och 50:- för barn.

Vi spelar den 22, 23 och 29 juni, två föreställningar per dag, kl. 14.00 och 18.00.

Du förbokar din plats hos Tiraholms Fisk, och du även boka bord om du vill äta. Tel: 0371-64019

Hoppas vi ses någon av dagarna.
IOGT-NTO Hyltebruk

2005 hittade vi ett lustspel av Gunnar Erlind som hette ”Kamraterna från landsvägen”. Med lite smärre omändringar i manuset, och musik av Owe Thörnqvist, så döptes den om till ”Luffarkamrater”.

De både luffarna Eyvind (Peter Henningsson) och Laban (Totte Ljunggren) kommer till godsägare Öbrinks (Sören Bjärnborg) hem. Där får de tampas med den tyska matmoran Barfuss (Annelie Alexandersson). Men Eyvind lyckas vinna Öbrinks dotter Eivors (Anna Roos) hjärta, och Laban passar samtidigt på att sol-och-våra hushållerskan Nora (Rosian Robertsson).

Några bilder från en repetition .

Det vi hade fruktat inträffade 2004 när vi skrev ett originalmanus, ”Fint ska det va, sa fru Vridenstolpe”. Vi skulle ju bara spela färdigskrivna folklustspel var ju tanken. Men nu blev det en originalpjäs om en familj från Värnamo på husvagnssemester vid Bolmens strand. Familjen bestod av pappa Stig-Arne, spelad av Sören Bjärnborg, hustrun Rosa, spelad av Rosian Robertsson, samt deras dotter Ann-Charlotte, spelad av Anneli Alexandersson. Det var under en av de här föreställningarna som Annelie slog en volt och slog sönder axeln, men fortsatte spela hela föreställningen med svåra plågor, sen var det direkt färd in till akuten.

Handlingen var nu förlagd till 1960-tal, bara det var nytt. Som vanligt var det Anneli och Peter Henningsson som spelade kärleksparet. Peters rollfigur Pelle, var en frisksportande ornitolog som tältat i närheten av Vridenstolpes husvagn. Det här gillades inte av Rosa. Men det fanns också två stycken som ogillade att husvagnen hade ställts där den ställts. Det fanns nämligen två stycken tjuvar som grävt ner sitt stöldgods just där husvagnen var uppställd. Dessa tjuvar spelades av Totte Ljunggren och Jahn Stenström.

Redan tredje året blev det så stora omskrivningar av texten, att ambitionen att ta ett färdigt manus och spela det, kom på skam. Nu skrevs den gamla ryska pjäsen ”Bröllopsbesvär” om, och placerades i svensk lantmiljö. Det är inte säkert att Nikolaj Gogol hade känt igen sin pjäs om han sett ”Fröken Agdas friare” som vi kallade den. Vad vi minns alla, var det fruktansvärt dåliga vädret vi hade. Vågorna slog mot stranden och skvätte ner skådespelarna, orkesterskjulet flyttade sig en halv meter, och den stackars friaren som skulle ro ut i sjön kom aldrig iväg. Det gick helt enkelt inte att komma ut.

Men vår trogna publik kom i alla fall.

Den förnäma köpmansdottern Agda Törnqvist (Anneli Alexandersson) skulle hitta en man, och då anlitades äktenskapsmäklerskan Tekla (Rosian Robertsson).  Det var Agdas förmyndare, hennes faster Tilda (Anna Stenström) som hade bestämt så. Och i en lång rad dyker då friarna upp. Där är Idor Persson (Jörgen Arvidsson) ogift storbonde, Niklas Andreasson (Totte Ljunggren) en tjänsteman på Hylte Bruk, Ivar Pudding (Hans Moberg) folkskollärare, Börje Sjögren (Sören Bjärnborg) en före detta kapten i Handelsflottan. Dessutom fanns Idors dräng Sven-Erik (Jahn Stenström) och Idors gode vän Ingvar Karlsson (Peter Henningsson), samt Disa (Lisa Ljunggren) som var piga hos Törnqvists.

Detta året hade vi ingen direkt orkester, utan skådespelarna spelade alla instrument själva. Var man inte på scenen, så satt man i orkestern.