Kategoriarkiv: Nyheter

Städdag

Onsdagen den 14:de oktober har vi städdag i lokalen. Efter renoveringen så gör vi gemensamt en storstädning med start klockan 09.00. Alla som vill och kan är välkomna och föreningen bjuder på lunch efter gott genomfört värv.

Sjunga/spela tillsammans.

Annas idé om ”friskvårdssjung” verkar intressera flera .

Här kommer de dagar då vi träffas, så du kan skriva in dem i din almanacka. Och som sagt, kan du inte någon dag så gör det ingenting. Vi gör det här för att vi ska må bra och träffas.

3 september ( torsdag)

7 september (måndag)

15 september (tisdag)

23 september (onsdag)

1 oktober (torsdag)

5 oktober (måndag)

13 oktober (tisdag)

21 oktober (onsdag)

29 oktober (torsdag)

2 november (måndag)

10 november (tisdag)

18 november (onsdag)

26 november (torsdag)

Alla dagar klockan 19.00 i IOGT-NTO-lokalen i Landeryd.

IOGT-NTO B989 Linnéa, Landeryd

I Landeryd väcktes intresset att bilda en nykterhetsloge på 1890-talet. Försök gjordes ett par gånger, men först 13 oktober 1901 blev det resultat. Då samlades en skara intresserade i Landeryds skola för att ta del av ett föredrag om nykterhetsrörelsen av rektor Modén, Ljungby. Då beslöts att bilda en loge av National-Godtemplar Orden (N.G.T.O.). 13 personer antecknade sig som medlemmar. Till ordförande för den nya logen valdes Emanuel Dahlin.

Nu blev arbetet för den nya logen att sprida nykterhetsrörelsens idéer och budskap om ett helnykter levnadssätt, samt att värva medlemmar. Logemötena hölls i Landeryds skola, men 1903 kom det förslag att ett eget ordenshus kulle byggas. Tomt skänktes av Johan Holmberg. Byggnadskassan omfattade endast 100 kr. Efter idogt arbete, kunde logen på hösten 1904 flytta in i egen lokal. Medlemmarna hade offrat mycket tid av frivilligt arbete, hopsamling av byggnadsmaterial m.m.

Arbetet inom logen kunde nu se framtiden an med ljusa förhoppnigar och medlemsantalet var nu omkring 100-talet. Men mycket arbete återstod ännu, med målning och utrustning med bänkar och belysning m.m. Beslut togs att inköpa ett standar för 100 kronor och en orgel för 273 kronor.

I början av oktober 1908 var lokalen i Landeryd uthyrd till filmförevisning. Då var olyckan framme, filmen fattade eld och denna spred sig så att hela huset brann ned. Inget gick att rädda, bl.a. förstördes de för framtiden viktiga protokollböckerna. Läget var nu detsamma som före 1904, med den skillnaden att det fanns en skuld på 2.500 kronor. Försäkringsbolaget ville inte betala ut full ersättning på grund av att lokalen uthyrts till brandfarlig verksamhet. Så det blev att ta nya tag och komma igång med att bygga ny lokal. Nästan på årsdagen efter branden kunde logen samlas i den nya lokalen för att hålla möte. Det var en stor skuldsumma som medlemmarna hade att betala av på. Fester och basarer m.m. anordnas för att få fram medel för att klara de stora utgifterna.

Sedan hände mycket, en juniorförening bildades, elektriskt ljus monterades in 1914, bibliotek startades (sköttes under 57 år med ideella krafter), skolkökskurser, biografföreställningar, studiecirklar, aftonunderhållning med lgens egna amatörer, syföreningsauktioner, basarer, fester m.m.

Under 1958 rådde livlig aktivitet inne och utanför lokalen med renovering och tillbyggnad, och den 15 januari 1959 kunde lokalen nyinvigas. Landeryd hade nu tillförts en tidsenlig samlingslokal, som under den kommande tiden har kunnat fylla ett stort behov. 1970 slogs de två nykterhetsorganisationerna IOGT och NTO ihop och bildade IOGT-NTO-rörelsen. I Landeryd fanns många duktiga ungdomsledare, och både juniorverksamhet och ungdomsverksamhet (UNF) huserade i lokalen. Dock tar åldern ut sin rätt, och medlemmarna beslutade 1995 att sälja lokalen till IOGT-NTO-föreningen Hyltebruk. På så sätt kunde lokalen fortsätta att fyllas med aktiviteter och kulturarrangemang i nykter regi.

2019 beslutade föreningarna i Landeryd och Hyltebruk att gå samman och bildade IOGT-NTO Hylte, och vi lever vidare med mycket teater och musik.

(texten är en sammanfattning av det som Uno Lönnberg skrev om föreningen i boken ”Glimtar ur Långaryds historia, del 2”)